" Vi landade på en ödslig plats ute i öknen.Snabbt drogs Oxhållsvinklar upp
och ut ur en glasburk flög ett bi.
Som tur var stack det mig inte i ansiktet då följden
hade blivit en omedelbar död.
Med direkta och starka radiovågor lyckades
vi hålla alla bin på avstånd vilket skapade möjligheten
att slippa all mänsklig kontakt och kravet på att
utföra lilla minsta konstruktiva handling.
Ansiktet försvann så småningom nerifrån
och upp under en ridå av eld.
Bakom det bortbrända ansiktet stod en
svart vas med två vita blommor.
Blommornas namn var svart handlings-
förlamning och grön olust.
Till slut träddes tre stumma stavar ner
strax under ytan, in i de håligheter där
ruvande ramar förvaras under
total diskretion..."
No comments:
Post a Comment