Monday, March 24, 2008

ÄÄÄÄÄÄÄNTLIIIIIIIIIIIIIIIIGEEN !!




Efter en synnerligen depressiv vinter
för oss snöälskare kom då äntligen
en skvätt av Guds vita guld !
Att bäddas in i den första mjuka
snön och verkligen kunna höra
tystnaden och förstå alla ackustiska
ljuddämpande principer är en nåd !?
Synupplevelsen ger oss hoppet
tillbaka; allt kan förändras...
Från lågt till tak, grått och blött
till oändlig höjd, vitt och
gnistrande på bara några timmar.
Minnen väcks och värmer;
"Annas Snöyra" december -96.
Bara det...


Friday, March 21, 2008

85 ÅR !!!

"Den svala som flög från din tankes boning,
bar hjärtats slag i sin blödande näbb.
Ett bedjande blänk ur ett slutet öga
fick handen att sträckas mot villande vall.
Glödande het är livets korta andedräkt !"
85 årsdagen firades under mkt stillsamma
former på three step road med mammas
sommartårta och pappas whisky.
Vi flöt in och ut ur varandra i en mäktig
familjekänsla ,hela tiden uppassade
av vår lilla ekorre med tidtagaruret.
Det är en ynnest att få ha er här med oss !

TRASIGA SKOR !

För länge sedan. Säkert i mitten på 70-talet...
hade Ulla en Konstfackskompis ,som under en liten
livsstilskonflikt på en stor ö i Sthlms skärgård, yttrade
åsikten att man genom löpträning; "konserverade känslor".
Allt handlade om relationen till en människa som inte köpte
"vårt" sätt att leva. Jag förundrades över det kategoriska
i detta djupt insiktsfulla yttrande. Hur kunde hon veta?
Sedan dess har jag sprungit tusentals mil med olika
motivation och drivkraft. Ofta känner jag lust och lätthet.
Men även tyngd och motstånd. Detta skapar envishet,
uthållighet, att hela tiden fortsätta. För man vill ju alltid
tillbaka till den lustfyllda känslan.
Rensa, lämna, kämpa, omslukas, andas, känna rytm,
snubbla över nya tankar, lämna gamla, känna vinden,
solen, regnet, snön, gruset, asfalten, skogsstigen,
verkligen KÄNNA att man lever ...
Just inkommen från dagens runda i styv kuling, snö
och minusgrader, men med lätta fötter,
känner jag tvärtom;
Känslor som väl mörade färskvaror !

Wednesday, March 5, 2008

Goodbye Bruxelles?

In English down below the pictures
Så for vi då kanske för sista gången
till Findus cirkusBryssel !!
Denna gång för att se Pedros klass examensföreställning.
"IRRITATIeON" var en grymt bra föreställning som
skärskådade skapandet som bränsle både på ett
personligt plan och som generellt mänskligt beteende.
Oerhört drabbande och känslomässigt laddat.
Prins Storkel grät sig genom hela showen.
Annars var det 100 % ren glädje att tillsammans med Findus
alla circusvänner, fam. Wärmegård och fam. Silva leva tre
dygn i en som vanligt sanslös yra av glädje och inspirerande
lyft ovanför kanten på vardagskomposten.
Många mycket mäktiga möten;
mamma Manuela, syster Katarina,
Pedro Pedrito, Pauline, Luca, Vlad, Gert,Lea,
Nils med familj(inklusive syster yster), Sandra,
Kenso, Shilove, Miguelito,Sergio, Serghi, Christer, Josse,
Emiliano med sin Italienska armé, Stina, Lotta
och alla som jag nu inte kommer ihåg.
Tack Nisse och Sandra för fantastisk gästfrihet!!
Bland höjdpunkterna lös kanske kvällen på cirkusstamstället
Delirium med familjen Silva extra starkt.
T.o.m hemfärden blev ett äventyr när vi efter fördröjd avfärd
hörde flygvärdinnan efterlysa en "anna närman".
Det visade sig att bokningssystemet rasat och en
väska för mkt var bokad i Findus namn varefter allt fick
packas ut och alla passagerare
fick gå ut för att peka ut sina väskor. Grymt populärt bland
medföljande cirkusfamiljer med jubel och applåder
men kanske inte lika populärt bland vissa andra passagerare.
"Hur kan man tycka att detta är roligt"
Gilla läget som Findus brukar säga...
Nu sprids alla artisterna över världen men kommer alltid
att finnas i våra hjärtan.
Skalman och Findus begrundar cirkuslivet...
På marknaden med Shilove o Miguelito !

Nibao repris med Findus !!

Romeo y Juliette part 578

LAS MADRES !
Reggae afton på Delirium !

So we went, maybe for the last time,
to Annas CircusBruxelles !!
This time to see this years performance.
"IRRITATIeON" was a really good show.
It completely went down to the inner parts
of creativity and whats make an artist create.
Both on a very personal level and in general.
Sooo close and very emotional loaded...
Prins Storkel weeped through the whole show.
All the other time was 100% pure happieness
together with all our circusfriends and of
cours the familys of Wärmegård and Silva.
We spent, as usual, 3 days and 3 nights in an
euphoric delirium of joy and inspiering
lifting of our intellects over the edge of
the daily lifes compost.
Many, many very nice meetings;
mama Manuela, sister Katarina, PedroPedrito,
Pauline, Luca, Vlad, Gert, Lea, Sandra, Kenso,
Shilove, Miguelito, Sergio, Serghi, Christer,
Emiliano and his Italien army, Stina, Lotta,
Josse, Nils with family and all that I just now
can´t recall.
Thanx sooo much to Nils and Sandra for
your fantastic hospitality !!
Among all higlites there were a special light
around meeting the Silva family at Delirium.
Even the flight back home became an
adventure when we heard the airhostess
ask for "anna närman". It turned out that
the intire luggage system had broke down
and anna had one bag too much in her name.
Everybody had to leave the plane and
point out there bags. Everything heavily
backed up with shouts and applause from
the circusfamily but maybe not that
popular among the rest of the passengers.
One man said, very annoyed:
"How can you think this is funny?"
But as Anna use to say: "Enjoy the show".
Now all you artists will be spread around the
world but you will be forever in the hearts
of our family !!