Wednesday, October 10, 2007

HÖST VID SÖDRA STAMBANAN

En vässad kyla, skarp som eggen
på en nyslipad lie, skärper alla sinnen
till upplevelsefaktor 17,5.
Vilsamt men med en aktiv lust
att finnas mitt i all denna
naturens sista scenshow.
Innan den vita presseningen läggs på.
Solen lånar systematiskt ut sin färg
till dem som är totalt beroende av
hennes strålar.

En känsla av tyngdlöshet och följsam
förundran över sin egen okuvlighet.

Liljekonvaljkullen bäddar in sig
i nationalistisk koloristyra.


"Fransk" lilja överlever i av Banverket,
sedan en viss historiskt mikroskopisk tid, ägd mark

Kan vi lita på stammarnas och deras
kronors tillförlitlighet vad det gäller
skydd mot överdriven genomlysning ?


Den lilla bruna björnen lekte rådjur

och var inte i närheten av att

fälla några andra jägare









1 comment:

Anna and Bjorn said...

jag hade en sådan dag igår!
UNDERBAR!