Nu är det klart...Jag lämnar Mosstorp och byter språk i bloggen. Alla mina underbara ungar och alla underfundiga men inte alltid lingvistiska formuleringar och ord på engelska. Och... Tre punkter eller fyra 45 minuters pass på en förmiddag ? Tre trasiga nerver eller fyra 45 centiliters buteljer på en eftermiddag ? Svensk brutalt fyrkantig fångvårdsanstalt eller en helt vanlig bruksskola ? Alla dessa fantastiska människor. Stora som små. Alla liv. Alla möjligheter. Alla drömmar. Avskavda i en så mycket för trång nätundertröja virkad av ståltråd och sammet, doppad i lönnsirap och rullad i krossat glas.
Jag lämnar allt och alla. Så plågsamt skönt. Saknar redan allt och alla. Så kattlikt gäspande och tassande in i mitt verkliga jag...och mitt verkliga liv...och min verkliga destination ...